servett och etikett
Haha, hittade denna tragedi i en mat-tidning. Kände bara stackars människa(!) vilken hemsk upplevelse. Vissa har bara sådan otur, hoppas att den utsatta kan återhämta sig till nästa kalas. Vill bara förmedla till er att tänka på vilken sida servetten ligger på och vilken som egentligen tillhör er. På så sätt kan vi undvika sådant här kaos.
King of the dancehall
Snart ska jag, Klara och Hanna bege oss mot helex för att träna och dansa litegrann. Sedan blir det den seeeena bussen hem och jag hoppas att jag inte gör som förra veckan och vaknar när bussen är vid garaget och chaffören har hunnit vara och handla. Nä idag ska jag försöka hålla ögonen öppa! Hahah.
HEJ DU DUMME
For till Luleå enkomt för att köpa denna på bikbok.
När jag kommer hem är jag ändå rätt nöjd fast jag fick stressa som en tok. Sedan pratade jag med Lotta i telefonen och hon frågar om jag köpte den blommiga saken som jag berättat om. Jag kollade ner på linnet jag hade i famnen och konstaterade att.. det inte är blommigt.
ÅH! SÅ TYPISKT.
Nu sitter jag här med denna!!! Som jag inte ville ha.. hur kan man ta så fel? Den är ju fin, men jag vill ju ha blommigt.
idiotiska jag. nu vill jag bara grina.
Detta var ju lite läskigt
Hahahah! :)
Bilden blir större om ni klickar här -->
Bodil försöker lura mig.
Nej, han har inte öppnat någon sida med allmän information och kommunikatiner.
Update efter Julia's kommentar - Ofta Bodil är ett tjejnamn???
Nyhåret...
Mitt självförtroende försvann med håret :(
Jag vill ha min lugg tillbakaaa!
UPP!
Kan verkligen inte rekomenderas. Man tror man ska se en barnkomedi... men skenet bedrar.
Har som tur bara två och ½ vittne till min reaktion på filmen.
Det var verkligen Cry me river, och värre.
Världens sämsta uppfinning!
Jag hatar den tvåsidiga borsten!
Förut tyckte jag om den, men sen om ska ska typ borsta håret, så är det jätte lätt att den fastnar.
Senast jag använde den, fastnade den på baksidan av huvudet. Och den gick inte att få lös, den fick sitta där i kanske en halvtimme tills Carro fick lös den, men då var vi tvugna att slita loss en massa hår också.
Den är inte bra att tupperna med heller, så ni vet.
Jag varnar er för denna borste!
Emma och Linn, misslyckas
HAH, en gång när jag och Linn bakade, så tänkte vi att vi skulle stoppa i allting GOTT.
Här kommer lite bilder på hure blev..
Detta var då gjort av allt möjligt ätbart från Maränger till Bakpulver. INGET RECEPT.
Det började inget bra. 
Och slutade inte särskillt bra.
Allt detta är det äckligaste bakverk jag smakat.
Muffins misslyckande
Det blev kladdkaka men när smeten var fördig så åt jag upp typ 3/4. Det som blev kvar fick bli muffins bestämmde jag!
Efter att jag stoppat in muffinsen i ungnen började jag göra en kokos blandning som jag hade hört var god, hade inget recept på det.. så det blev lite av varje. Blev väl ätbart, men det var så varmt så jag brände tungan.
Sen kom jag på att jag glömt ta tid på muffinsarna och hade ingen aning om hur länge dom varit inne. Jag öppnade ungnen och klickade på kokosblandningen på en av muffinsarna, sen såg jag hur alla muffinsarna sjönk ihop och blev helt jävla slaskiga!?
Då blev jag ledsen och satte mig på stolen och tyckte synd om mig själv.. tills jag kände lukten av någonting brännt.
Det var ju såklart kokossaken som bränt fast och stank som fan. Medans jag försökt åtgärda det blev såklart muffinsen också brända och äckliga.
Blir nog att bjuda Carro på dem när hon kommer hem :D
Nu sitter jag här, illamående, trött och ont i tungan... (N)
En traumatisk dag i mitt liv
TEMA: Influensa vaccin.
Pappa hämtade mig på stan, vi skulle fara och köpa färg.
Då ringer Caroline och säger att hon behöver pappas underskrift på vaccination för svininfluensa.
När vi kom dit, tog pappa papper åt både mig och honom och började att fylla i.
Det var alternativ att kryssa i tex:
" Har du vaccinerat dig den senaste månaden?" JA/NEJ
" Har du infektion och över 38 graders feber?" JA/NEJ
Jag kände hur febern höjdes...
Dom som känner mig vet att jag är otroligt rädd för nålar, sprutor och typ när man gör piercingar.
Som tur var så var det ganska lång kö, och pappa sa att vi skulle fara och köpa färg istället.
Jag kände mig lättad! Och i bilen började jag berätta för pappa hur rädd jag är för sprutor. Jag fösökte komma på en massa anledningar till varför jag inte skulle behöva ta sprutan, hur farligt det kunde vara osv.
Han började föreläsa om varför man tog den, risker i annat fall osv.
Han berättade också om hur det gick till.
Jag satt i baksätet och kände hur tårarna var på väg, usch!
Låter fånigt, men jag har väldigt svårt för sådant.
Vi var sprecis framme vid affären, jag torkade bort tårarna och gick in.
Efter att vi köpt alle vi behövde tyckte pappa att vi skulle fara och ta den förbannade sprutan ändå.
Jag hade ingen talan denna gång och var tvungen att följa med.
Jag kände hur klumpen i halsen var påväg att komma tillbaka.
När vi var påväg in på parkeringen ser vi en ambulans med blåa blinkade syrener fara upp mot stället.
Pappa: Vi tar det imorgon istället?
Emma: JA!
Pappa gjorde en snäv u-sväng och vi for upp mot garnis igen.
Tror han också tyckte det kändes lite obehagligt.
Plötsligt började pappa skratta!
Pappa: Nu vet jag var det var!
Emma: Va?
Pappa: Dom som jobbar i ambulansen ska också ta vaccinet. Dom stannade ju faktiskt på parkeringen.
Emma: eh.. jaha..självklart! (låtsasdes vara lättad)
Pappa: heh...
Vi försökte en tredje gång och åkte upp till parkeringen.
Vi satt båda i bilen och väntade...
Emma: Pappa, jag ser ju hur dom öppnar bårluckan, dom bär in någon i ambulansen!
- Tystnad -
Pappa: Vi tar det imorgon vah..?
Snipp, Snapp, Snut.
Då var timmen slut.
Emma gråter, cyklar och skrattar!
Söndag, det är dans och jag gjorde mig klar för träning. Tog allt jag behövde och var riktigt peppad på träning!
Var tidig så fick vänta på bussen ett tag, sen när jag skulle gå på funkade inte mitt busskort? Så jag fick alltså INTE åka med bussen. Blev förbannad och började gå hem, ringde Hanna och var riktigt emotional, hade då planer på att stämma Veolia transport, döda buss chaffören och sluta dansa.
Kom hem, gick in i mitt rum och började storlipa! Haha, jag är inte den som gråter för vad som helst, men jag kunde inte låta bli.
Satt och gnällde på mamma som hade druckit vin och inte kunde skjutsa mig till Luleå, hon sa att jag kanske kunde cykla till tågstationen och försöka hinna med tåget som gick 17.23, kollade på klockan 17.13!
Tog alla mina saker och började cykla GÄRNET. Jäklarns jobbigt.
Kom fram till stationen och sprang igenom dörrarna, då såg jag Linn stå dära och se ut som ett frågetecken ba: Emma?!?
Jag: HEJ LINN! x)
Och sprang vidare, ner för trapporna, upp igen och kom till perongen.
Det stod två tåg dära, en gubbe var påväg och hoppa in i ett av tågen.
Jag: Går det här tåget till Luleå?
Gubben: Nej, det är det dära tåget, och pekar på det andra tåget som har fått upp farten och är påväg bort.
Jag sjönk ner på en bänk på den tomma perongen, båda tågen var nu borta.
Ringde Linn, men hon orkade inte tänka och skulle sova.
Så ringde jag Hanna och berättade allt, vi tyckte det hela var lite roligt, och sen när jag sa att jag fortfarande satt på tågstationen började hon asgarva!
Jag kunde inte heller hålla mig, så vi satt båda och skrattade åt mitt misslyckande. Och tänkte hur roligt det hela måste ha sett ut x')
Vi la på och med ett leénde på läpparna cyklade jag hem genom kalla och halvdassiga Boden.
Snipp, Snapp, Snut.
Då var timmen slut.
